*Host, pust och stön*. Svetten rinner på ryggen och hjärnan bultar överfylld av blod (känns det som). Kom precis hem från en springtur. Jag sprang (nästan) hela vägen. Dog nästan på kuppen. Var fler veckor sen jag sprang och det kan jag skylla på en långdragen förkylning och lite latmask. Men bara lite.

Hade bestämt mig redan igår att nu jävlar får det vara nog med snor och ont i halsen. Så skuttade ur sängen imorse. Nej, skuttade gjorde jag nog inte när jag tänker efter lite närmre. Låg och lyssnade på ljudbok först, sen klev jag upp. Stoppade lite frukost i magen och sen i springtightsen.

Tittade mig i spegeln och konstaterade att jag såg överdrivet sportig ut i mina tajta tights, ganska fula egentligen med lite för mycket tyg som väckar sig i grenen och reflexer på knäna, och tillhörande "vindjacka". Jag fick byta om till huvtröja i bommul för att tona ner den sportiga looken en  aning. Fjantig som man är tycker man att det ser frånigt ut att se ut som en sportnörd när man springer som en tjockis och flåsar, och dessutom kanske måste stanna och flåsa i backen och spotta lite.

Hur som helst så kom jag ut på min springtur, och hoppas nu att viljan håller i sig imorgon också.