Jag gör mitt bästa för att natta smågrisarna. I bästa fall somnar dom av sig själva i sängen. Men ibland kan det vara lite "gnöligt" och andra metoder tas till.
Tar dom i famnen, vaggar fram och tillbaka och när jag med min "ljuva" stämma nynnar och sjunger "när trollmor har lagt sina elva små troll..." lyfter det lilla pyret på armen och sträcker sig efter mitt ansikte. Med sin lilla hand snörper ihop min mun likt en tång, mitt i sången. Hur ska man tolka detta?
Vinter innebär iskalla fötter, som brukar smyga sig under sambons täcke på kvällarna. Det passar fint, eftersom jag är kall och han är varm. Men här om kvällen var det tvärtom. Då kom hans, för en gångs skull iskalla fötter, smygandes under mitt täcke. Jag skrek rätt ut och han drog åt sig fötterna igen. Orättvist, surade han eftersom jag brukar använda han som värmekälla. Men vad är orättvist egentligen? Hans fötter är flera storlekar större än mina och täcker nästan halva mitt ben, vilket innebär att det sänker hela min kroppstemperatur! Det kallar jag orättvist...
